jag har varit otroligt känslosam dom senaste dagarna och inbunden. Vi har funderat och funderat och funderat och bestämmt oss för att inte köpa ett hus som vi tittat på. Det här huset hade sjukt mycket det var till stor del mitt drömhus. Jag drömde jag dagdrömde jag flyttade in och vaknade med ångest och grät. Jag jobbigt är det att fundera. En stor stor sten landade när vi bestämde. Det hade inte blivit bra. Det låg ute i skogen och var fantastiskt men det var mycket som skulle göras för att det skulle bli bra, det låg vid en järnväg utan stacket, vilket gav mig ångesten på natten. Barnen skulle busas runt i halva socken för skolgång men det var på landet det var en idyl för mig. Jag skulle ha hönor, barnen skulle springa barfota och leka naturiga lekar. Jag skulle så gärna vilja men nej det var vad vi sa och det känns så bra. Det finns flera paradis och jag har förstått det nu, är bara en liten liten klump kvar i halsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar