Nu efter sommarlovet för mina ungar som för dom flesta ungar så var det dags för dagis. Boris har ju aldrig varit nån dagiskille dirket utan det har varit mest tårar och försök till övertalning av mamma och pappa för att inte behöva gå dit men nu..nu tjatar han om dagis hela tiden.. -mamma ska vi inte gåt ill dagis snart, mamma jag måste till dagis och leka NUUU!
Det känns så kul.
Det har skett en omstrukturering på förskolan nu till hösterminen då dom delat in barnen efter ålder ochd det har blivit en till avdelning. Ingus kan inte riktigt förstå sig på varför dom skulle göra så för...han vill vara med sin boris och varför lämnar vi honom vid en annan dör och sen går vidare med mig? Han har flera gånger fått gå in och leka med bror sin och fält några tårar av längtan. Han har ju aldrig gått på dagis utan boris så det är klart att det är konstigt men det känns så bra med det nya.
Barnen får med uppmärksamhet och kommer mer tillrätta i leken det är inte alls stojigt och rörigt längre och jag känner att kontakten med pedagogerna är så mycket bättre.
barnen går ju bara 3 dagar i veckan så ibland blir väntan lång för boris innan det är dagis igen vilket han inte gillar så jag ska försöka bli bättre på att gå till öppna förskolan med barnen när vi är lediga flera dagar.
Om någon vill följa med oss så säj till ibland är livet som mamma som är ledig i veckorna väldigt ensamt.
